Kvanthopp

Är vi på randen till en artificiell intelligens-revolution just nu? Hur smart är det att skapa maskiner som är smartare och starkare och bättre på nästan allt än vi? Vad återstår då för oss? Och vad händer om vi skapar problemlösande maskiner, och de får för sig att det är vi människor som är problemet? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad säger vetenskapen, är tidsresor på riktigt möjliga, inte minst bakåt i tiden? Vilka följder skulle det ha om vi alla började resa fram och tillbaka, inte bara till och från stugan, utan till och från renässansen? Vad händer till exempel om du råkar ha livet av din egen farfar, innan din pappa har blivit till? Det här är ett klassiskt exempel från tidsresejargongen, kallad farfarsparadoxen. Mer om detta och mycket mer i veckans Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Sagan om jägaren och de sju systrarna berättas i olika versioner över hela jorden, den har återgetts i alla tider, från de gamla grekerna till australiens aboriginer. Kan det ligga någonting i det som vissa forskare föreslår, att den här sagan har sina rötter i vårt urhem Afrika, för 100 000 år sedan – eller äldre? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

För nästan sex miljoner år sedan drabbades Medelhavet av en kris, en saltkris. Gibraltar sund proppades igen och Medelhavet förvandlades till en jätteversion av Döda havet, med havsytan tusen meter lägre än idag. Spåren av det här går fortfarande att se i Medelhavets flora och fauna - och i den så kallade saltjätten som ligger begraven under dess botten. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Asteroiderna har varit i rubrikerna på sistone. På sistone har det talats om den nyupptäckta jordnära asteroiden 2022 AP7 som kvällspressen döpt till ”planetdödare”. Och tidigare i höstas fick vi höra om rymdsonden DART som Nasa använde till att ramma en asteroid för att kolla om det går att ändra dess kurs vid behov. Men vad är asteroider, och hur skiljer de sig från meteoroider, meteoriter och kometer? Kvanthopp reder ut begreppen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Än i denna dag finns det en liten skara konspirationsteoretiker och/eller New Age-troende i webbens snåriga undervegetation som är övertygade om att jorden är ett ihåligt klot med ytterligare, bebodda sfärer inuti. I veckans Kvanthopp reder vi ut rötterna till den här gamla skrönan. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vår mäktiga hjärna, som gav oss språket, elden och allsköns effektiva redskap, har gått back om man ser till volymen. Och krympandet började faktiskt relativt sent i vår utveckling, ungefär då den senaste istiden började gå mot sitt slut, för cirka trettio tusen år sedan. Vad ligger bakom det här? Och borde vi vara oroliga för kommande generationer? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tro det eller inte, men det finns vapen som är ännu mera utstuderat galna och ondskefulla än ordinarie kärnvapen. Domedagsvapnen vi kunde ha byggt, men vi lät bli, av en eller annan orsak. Eller som vi försökt bygga, men det hela föll platt på sin egen omöjlighet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vilka är årets mottagare av de naturvetenskapliga Nobelpriserna, och ännu viktigare, vilka är innovationerna och snilleblixtarna som resulterade i det där legendariska telefonsamtalet från Stockholm? Och vad betyder det för dig och mig? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Att verkligen skala bort allting från någonting, till den grad att absolut ingenting återstår, det är mycket svårare än det verkar vid första anblicken. Till och med filosoferna får huvudvärk av att definiera ”ingenting”. Men hur definierar fysiken ingenting, det vill säga frånvaron av både någonting och allting? Hur ser en på riktigt tom låda ut? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Med världens tredje stora energikris i full galopp är det allt tydligare att stunden närmar sig då vi tvingas ta farväl av de fossila bränslena. Råoljan och allt som vi raffinerar från den. I veckans Kvanthopp skriver vi de fossila bränslenas dödsruna och ser tillbaka på hur de gav oss energi till att skapa en hel värld – och nära nog förstöra den gamla i processen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det finns massvis med outnyttjade energikällor runt omkring oss som bara väntar på att bli tyglade. I veckans Kvanthopp presenterar vi en lista i tio punkter över energikällor som du inte visste att du ville utnyttja. Vissa av dem kompletterande punktlösningar, andra totala game-changers. Hör också om vilket som sist och slutligen är det allra effektivaste och renaste sättet att alstra kraft, och huruvida det är möjligt att utnyttja det i praktiken. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den mardrömslika sommaren 1858 i London har gått till historien som "1858 års stora stank", eller the Great Stink of 1858. Det var en het och torr sommar, precis som 2022 års sommar, och den kom att markera vändpunkten där människorna insåg att man inte kan skita ned sin omgivning hur länge som helst utan att det blir konsekvenser. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Är mamma och pappa inte riktigt på hugget med barnens alla frågor? Ingen fara, Kvanthopp rycker till undsättning! Vi bad alltså er barn spela in era frågor och skicka dem till kvanthopp@yle.fi. Och ni lydde! Tack ska ni ha för det! Redaktör: Marcus Rosenlund.

Nu på måndag, den 29 augusti ska, enligt planen, den första (obemannade) raketen i Artemisprogrammet stiga mot skyn från Kennedy Space Center i Florida. Den står redan där och väntar på grönt ljus. Orion-kapseln, som rider på jätteraketen SLS, blir den första farkosten på femtio år som sänds på en bana till månen och tillbaka. För Nasa kan det här vara ett fall av vinna eller försvinna'... Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kvanthopp kör igång höstsäsongen med ett litet praktiskt experiment i elhushållning ombord på en segelbåt. För att två tonåringar ska trivas ombord tillsammans med mamma och pappa, behöver de ha alla sina kära laddbara elprylar med sig. Marcus Rosenlund gav sina två pojkar en praktisk lektion i att elström inte kommer av sig själv, vill ni ladda får ni fixa el. E-post: kvanthopp@yle.fi

Brittiska Mary Anning (1799-1847) var en av grundarna av den moderna paleontologin, vetenskapen om det förhistoriska livet. Men hon blev mer eller mindre ignorerad av sin samtid. Anning var ju kvinna, och från arbetarklassen, utan formell utbildning – hon fick med nöd och näppe ens lära sig läsa och skriva. Lyckligtvis har hon fått upprättelse i vår tid. . Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

"Universum 25", var rubriken för ett djurförsök på möss som gjordes på 1970-talet. Syftet var att ta reda på vad som händer när saker och ting är så bra de kan vara, rent materiellt. Mössen fick allt de behövde: mat, värme, trygghet. Ändå utplånade muspopulationen sig själv totalt. Går det här på något sätt att tillämpa på oss människor? Är vi förutbestämda att förinta vår civilisation och oss själva genom någon tickande biologisk bomb som vi alla bär inom oss?. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Frau Troffea dansade som besatt flera dagar i sträck. Hon fick snart sällskap av andra, huvudsakligen unga kvinnor, och slutligen var de hundratals som satte skräck i stadens invånare med sitt dansande transtillstånd. Vad var det egentligen som hände den sommaren i Strasbourg 1518? För flera historiska och pålitliga källor vittnar om att den medeltida danspesten i Strasbourg är ett äkta fenomen. Fenomenet har sedermera fått namnet koreomani eller dansmani. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

"Varför har vi ett så kallt och ruskigt vårväder?” Vi skriver slutet av maj nu, och jag har fått den här frågan med jämna mellanrum ungefär sedan början av april. Ja, och den obligatoriska följdfrågan: “och säg nu, hurdant blir sommarens väder?” Lyssna på veckans Kvanthopp så vet du! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi