Kvanthopp

Hunden må vara människans bästa vän, men katten har i mer än tio tusen år varit vår lilla beskyddare. Ända sedan den förra istidens slut har den jobbat hårt med att hålla våra spannmålsförråd och ladugårdar fria från skadedjur. Trots det här har katten blivit föremål för allsköns rädslor och vidskepelser. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Sedan det kalla krigets slut har kapitalismen i praktiken varit det suveränt rådande ekonomiska systemet i världen. I och med automatiseringens framsteg har marknaden nu på allvar tagit itu med det ultimata effektiviseringsprogrammet: spara bort löntagarna. Men vem ska då konsumera kapitalismens varor? Behöver vi tänka om allt vi trodde vi visste om arbete som någonting nödvändigt för överlevnaden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi tar på något vis för givet att intelligens är naturens största dygd, som all evolution siktar mot. Det stämmer hur som helst inte. Det finns till och med goda argument för att intelligens är en evolutionär nackdel, och att vår stora, smarta hjärna är en återvändsgränd. Och för att dess digitala förlängning, AI, kan vara vårt sista misstag. "AI-apokalypsen" har också kallats en modern, sekulär religion. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Internet via satellit växer explosionsartat. Varje vecka når tiotals nya internetsatelliter jordens omloppsbana. Och hela sektorn är i praktiken i händerna på ett enda företag, amerikanska Starlink, vars mål är uppemot 40 000 satelliter det närmaste årtiondet. Men andra aktörer vill också med i leken, så det kan bli mycket fler än så. Vilka blir följderna av det här, för dig som konsument, för astronomin och för den övriga rymdfarten? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad är det snabbaste föremål du vet? Alltså ett artificiellt föremål, som en människa har tillverkat. Är det ett jaktplan? En rymdraket? En kanonkula? Eller... ett brunnslock? Hör berättelsen som nästan är för bra för att inte vara sann. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Delar av Saharaöknen ligger lägre än havsnivån. Om vi bara grävde kanaler – enligt vissa planer med hjälp av kärnsprängningar – och lät havet rinna in… hur realistiskt är det här? Och hur smart? Också om det i princip är tekniskt möjligt, skulle ett innanhav i Sahara faktiskt göra öknen fruktbar igen, funka som transportled och förbättra klimatet i Europa som förespråkarna hävdar? Hör mer om det här, och om Saharas gröna historia, i veckans Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Allt sedan Pluto degraderades till dvärgplanet, till och med långt före det, har forskarna inte kunnat släppa tanken på att det kan finnas någonting… annat där ute på solsystemets utkant. En riktig planet nio, större än lilla Pluto. Kanske betydligt större än jorden, med en omloppstid på kanske så mycket som tjugo tusen år. På sistone har det föreslagits att det kan handla om någonting helt annat än en planet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad kan vara mer vardagligt än vatten? Vad är lättare att ta för givet än gammalt, hederligt H20? Framför allt i det här landet, där vi har tusen och åter tusen sjöar fulla av det. Men varifrån härstammar vårt vatten? I veckans Kvanthopp spårar vi vattnets kosmiska ursprung, långt borta i rymden och långt bakåt i tiden, före solen ens hade blossat till liv. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I hela tre år nu har han hållit sig borta, El Niño ”den lilla pojken”. I Stilla havet har istället hans lugnare och svalare lillasyster, La Niña, varit rådande. Men senare i sommar kan en El Niño vara i antågande, visar prognoserna. Det här kan ha långt gående följder för hela världens väder och klimat, med risk för att den omtalade 1,5 grader Celsius-gränsen spräcks redan nu. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Jordens inre rymd fortsätter fascinera oss, kanske lika mycket som den yttre. På sistone har vi lärt oss mer om vad som pågår där nere, under våra skosulor. Vi har upptäckt ett nytt lager i den innersta kärnan, bland annat. Men ännu återstår många frågetecken. I veckans Kvanthopp går vi på djupet, bland annat med två spektakulära försök från det förflutna att borra sig ned genom hela jordskorpan. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Nya bilder från rymdteleskopet James Webb fick forskarna att tappa hakan. På de här bilderna, där vi bokstavligen kan se tillbaka i tiden till universums barndom, döljer sig någonting stort. Så stort att det kan tvinga oss tänka om helt och hållet beträffande det tidiga universums utveckling. I veckans Kvanthopp frågar vi också hur det kommer sig att man kan titta tillbaka på det avlägsna förflutna med ett teleskop. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Inom en period av 40-50 år på slutet av 1200- och början av 1100-talet f.v.t. förstördes nästan alla stora städer vid östra Medelhavet, många av dem permanent. Vad var det som hände? Var det de nya svärden gjorda av järn som plötsligt gav vanligt folk möjlighet att beväpna sig? Eller berodde bronsålderns abrupta slut på de gåtfulla sjöfolkens härjningar? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Visste du att solsystemets största planet Jupiter, av vissa kallad a failed star, en misslyckad stjärna, kunde ha lyst på vår himmel som en andra sol, om den bara hade varit aningen större? Jupiters måne Europa tros i sin tur ha en stor ocean av vatten i flytande form under sitt istäcke – med solsystemets bästa förutsättningar för utomjordiskt liv. Två olika rymdsonder är inom kort på väg ut för att forska i Jupiters mysterier. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Europa mitt i kontinentalplattornas kamp. Hur ligger Finland på det här slagfältet – varför drabbas vi aldrig av den sortens skalv som Turkiet upplever med ojämna mellanrum? Vi reder också ut begreppen bakom jordbävningarna. Vad är epicentrum och hypocentrum? Eller momentmagnitudskalan, som har ersatt den gamla Richterskalan? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

AI kommer inom kort att vara så intelligent att den kan lösa alla våra problem. Eller inse att vi människor är problemet just nu, och eliminera oss. Synen på artificiell intelligens varierar en aning, beroende på vem man frågar. Men AI hotar falla platt om vi inte utvecklar hävare hårdvara åt den. De nuvarande kiselbaserade processorerna tycks ha stagnerat, de blir inte längre snabbare och de slukar en massa energi. Vi behöver en ny lösning, en ny generation av datorer, baserat på en helt ny processorteknik, som verkligen lyfter saker och ting till nästa nivå. Vilka är våra alternativ? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det är någonting speciellt med spökstäderna med sina tomma fönster. Mörka fönstergluggar som stirrar blint, som de tomma ögonhålorna i en dödskalle. Hus med inrasade tak och tomma fönsterkarmar med flagnande målfärg, kanske en gardintrasa som fladdrar lite sorgset i vinden. I veckans Kvanthopp tar vi en titt på spökstäderna och vår bestående fascination med dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad utgör kärnan i en identitet, om det så handlar om ett föremål, eller om oss själva? Är Theseus skepp fortfarande Theseus skepp, trots att inte en enda av de ursprungliga plankorna återstår? Är du fortfarande du, trots att mer eller mindre varje atom i din kropp har bytts ut flera gånger sedan dagen då du föddes? De här frågorna kan få helt olika svar beroende på var i världen du ställer dem. Få se var vi landar i veckans avsnitt av Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

2022 var ett spännande vetenskapsår med den nya månkapplöpningen som gick upp i varv, fusionsenergin som gjorde framsteg och artificiella intelligenser som blev allt smartare. Men vilka andra milstolpar passerades, och vad kan vi vänta oss av vetenskapsåret 2023? Kvanthopp tar en titt både i backspegeln och på vägen framför oss. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det är en berättelse som har blivit legend, och till en del av västerlandets populärkultur. Det har skrivits böcker och gjorts både film och TV av händelsen. Julfreden 1914. Men vad hände egentligen den där juldagen vid första världskrigets västfront, för mer än hundra år sedan, då franska, brittiska och tyska soldater hängde upp sina gevär för en stund och pyntade sina skyttegravar med juleljus och spelade fotboll. Hur exceptionellt var det här, på det stora hela? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi