Kvanthopp

Vad är det egentligen för ett monster som lurar i hjärtat av vår hemgalax? Sagittarius A* kallas ofta för ett “monster” i rubrikerna, men stämmer det här? Hur farligt är bjässen i Vintergatans hjärta egentligen på de supermassiva svarta hålens skala? Är det lite som en super-mega-jättestor vulkan som kan vakna upp när som helst och sen har ingen roligt längre? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Livet tycks vara i full färd med att anpassa sig och lära sig utnyttja de flytande plastsoporna i Stilla havet. Skräpmattorna håller sakta men säkert på att förvandlas till flytande rev, sprängfyllda med livets mångfald. Vissa forskare menar nu att om vi skulle avlägsna de här plastsoporna skulle vi göra mera skada än nytta. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Människor har badat i varma källor sedan paleolitisk tid och redan de gamla romarna värmde upp sina hus med geotermisk värme. Jordskorpan innehåller mer energi än vi någonsin hinner förbruka – helt och hållet koldioxidneutralt. Varför tar vi inte bättre vara på all den härliga gratisenergin? För bra för att vara sant? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Månens baksida ser väldigt annorlunda ut jämfört med den sida vi ser från jorden. Nu finns det en färsk teori om vad det beror på att vår måne är så asymmetrisk: en våldsam kollision för flera miljarder år sedan. Och hur det nu råkar sig så kan den här brutala rymdkrocken ha skapat en riktig skattkammare för gruvbolagen och framtida månkolonister att ösa rikedomar ur när de en gång tar sig till månen.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Är ni beredda på århundradets mest spännande match? Den här veckan i Kvanthopp: Energimästerskapet! I den röda hörnan, tungviktaren och regerande mästaren, kol. I blåa hörnan, lättviktaren och uppstickaren, väte. Den ultimata energiduellen. Vem är de två? Varifrån kommer de? Varför borde just du bry dig om hela den här matchen? Lyssna så vet du! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur fick den moderna science fiction-genren sin början? Vem var den första regelrätta science fiction-författaren? Vad sade de tidiga science fiction-böckerna om sin tid - och om vår? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Mikrovågsugnen, konservburken, sanitetsbindan m.m. Hur hemskt, galet och hjärtskärande krig än må vara, så lever vi i en värld som är full av teknologi som har sitt ursprung på slagfältet. Och varför skulle man då inte utnyttja den militära teknologin till fredliga syften. Smida plogar av svärden, liksom. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I onda tider som vår egen, finner åtminstone jag ofta mig själv grunnande kring huruvida det kanske finns parallella världar där saker inte är lika illa. Där smartare beslut har tagits som ledde till en bättre, eller åtminstone mindre destruktiv utgång. Och hur det nu råkar sig så existerar sådana världar, åtminstone om man utgår från kvantmekanikens såkallade flervärldstolkning. Jo, också ett där just DU är Rysslands president. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi lever i en värld som är fullkomligt besatt av att kunna bestämma sin position på en meter eller till och med en millimeter när. Därför har vi satellitnavigering. GPS, GLONASS, Galileo, vad de allt heter. Och de påverkar samhällets alla nivåer, från flygplanens navigering till banktjänsterna. Kriget i Europas hjärta kan påminna oss om hur sårbart det systemet är för den som vill oss illa. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Att Ryssland nu har gjort sig omöjlig som samarbetspartner lämnar ett enormt hål efter sig i rymdsektorn. Till exempel Internationella rymdstationen hotar nu att gå åt pipan. Men också raketbranschen och utforskningen av Mars är ett frågetecken när kriget i Ukraina rasar vidare. Och vad händer med satellitnavigeringen som samhället är väldigt beroende av? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I oroliga tider som dessa är det ibland lite svårt att veta vad man ska tro på av allt som delas på sociala media. Under de första dagarna av den ryska invasionen av Ukraina delades ett viralt inlägg på sociala media, med rubriken Why Ukraine matters. "Ukraina är största producenten i världen av si och tredje största exportören i Europa av så". Men hur ligger det till egentligen? Hur illa ute är världen om Ukraina inte längre levererar sina varor? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Gatljus och konstgjord belysning håller på att ta över den naturliga natten. Ljusföroreningen sprider sig. Vi lyser upp mörkret med artificiellt ljus som stör flyttfåglars navigering, sköldpaddors vandring till strandkanten, insekternas pollinering, ålarnas migration och korallrevens överlevnad. Samtidigt får vi själva sämre sömn, koncentrationssvårigheter och ökad risk för allvarliga hälsoproblem. Johan Eklöf är en av Sveriges främsta experter på fladdermöss, och han har skrivit en bok om mörkret kallad Mörkermanifestet. Han är gäst i Kvanthopp i det här avsnittet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Solens ökade aktivitet innebär chansen att vi ska få njuta av mer praktfulla norrsken, men det betyder också en ökad risk för trubbel, bland annat för satelliterna som kretsar kring jorden. SpaceX förlorade den 3 februari inte mindre än fyrtio internetsatelliter när en geomagnetisk storm från solen slog till. Hurdana skador skulle en riktigt stor solstorm kunna ställa till med här på jorden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Långt innan Greta Thunberg läxade upp världen i klimatfrågan, förklarade den här svensken hur atmosfärens skeenden påverkar oss alla. Meteorologins pionjär Carl-Gustaf Rossby, en av de mest inflytelserika människor som du aldrig har hört talas om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

“Är vi ensamma i universum” hör till mänsklighetens främsta obesvarade frågor som håller både astronomer, filosofer och Hollywoods manusförfattare vakna om nätterna. Vissa är mera specifika i sina spörsmål. “Hur många andra civilisationer finns det där ute, utöver oss?” Faktum är att det finns en ekvation, ett matematiskt och vetenskapligt försök att ge en uppskattning på just det här. Den kallas Drakes ekvation, uppkallad efter radioastronomen Frank Drake som formulerade den 1961. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur mycket är många människor? Man får ju lätt bilden av en planet som kryllar av människor och inte så mycket annat. Är det verkligen så här? Låt oss titta närmare på det. Hur mycket av livets sammanlagda vikt på 550 miljarder ton kol sitter oss, människorna? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tonga i södra Stilla havet fick den 15 januari uppleva vulkanismens destruktiva kraft hårdare än någon annan hittills under det här seklet. Den vulkaniska explosionens kraft motsvarade tio megaton trotyl. Men vulkanerna är ett tveeggat svärd, livet på jorden skulle inte vara möjligt utan dem.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi bor på en brutal planet där allting vill döda nästan allt annat. Utom virusen, ironiskt nog. De vill ju de facto ingenting. De tänker inte, de har ingen strategi, virus är inte ens liv i ordets fulla bemärkelse. De är bara naturen som kastar lite skräp på väggen för att se vad som fastnar. Men det betyder ju förstås inte att vi inte måste försvara oss mot dem ändå. Och det är här som vår inre immunförsvarsmakt kommer in. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur kan det komma sig att vi fortfarande kan se ljuset från universums barndom? Skulle vi kunna skicka en rymdsond till platsen där big bang ägde rum? Bland annat de här lyssnarfrågorna besvaras i veckans fråga Kvanthopp-specialavsnitt. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I juldagens Kvanthopp hör vi om en teori rörande julgubbens förmåga att besöka hela världens barn under ett och samma dygn. Vi hör också om om varför vi egentligen firar just den 25 december. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi