Kvanthopp

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Säger du ”orange” eller ”brandgult”? Ända in på nittonhundratalet talade man ofta om brandgult i svenskan. Hör om hur orange blev protestantismens, impressionismens och Nederländernas färg, och varför orange, inte rött, är jultomtens färg. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi efterlyste era frågor om allt mellan himmel och jord, och ni var på hugget direkt! Tack för alla kluriga frågor! Bland annat till Roger Eriksson som undrade: "Finns det någon plats i rymden som är så mörk att man inte ser något ljus alls?" Hör svaret på den här, och många andra frågor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Schweiz gjorde nästan en Nokia på sjuttiotalet. Landet som i århundraden hade dominerat klocktillverkningen i ensamt majestät, fick se sin nationalstolthet, och sina arbetsplatser, decimeras då billiga, superexakta japanska kvartsklockor tog över marknaden. Men till skillnad från Finland och mobiltelefonerna, lyckades Schweiz rädda sin klockindustri och återta sin ledande roll. Vad gjorde de rätt? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kol, järn och guld. Bränslet, byggnadsmaterialet respektive smörjmedlet i civilisationens motor. Tre grundämnen som, förutom att de hållit vår civilisation och vår ekonomi rullande i årtusenden, också delar på en fascinerande ”skapelseberättelse” som minsann inte saknar dramatik. Hör den i veckans Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Rött är kulören för ljus med en våglängd mellan cirka 625 och 740 nanometer. Det röda sträcker sig från det gulaktiga scharlakansröda och cinnoberröda till det blåröda karmosin, med nyanser från rosa till mörkt vinrött. MEN! Liksom de andra färgerna är rött egentligen bara en illusion som vår hjärna framkallar. Det minskar såklart inte vår fascination med dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I tusentals år var gravar och katakomber det djupaste som mänskligheten grävde i jorden, drygt tjugo meter eller så. Men vår underjordiska sfär har vuxit snabbt sedan den industriella revolutionen. I dag jobbar människor mer än fyra tusen meter nere i jorden. Häng med på en tur genom allt det spännande som marken döljer. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Mikrovågsugnen har kommit att bli synonym med återuppvärmda matrester och fryspizzor som smakar gummi. Ingenting är mer vardagligt och tråkigt än en mikrovågsugn, liksom. Men som så ofta finns det en spännande historia bakom, en som börjar med andra världskriget och inkluderar bisarra djurförsök med hamstrar! Och för att berätta mikrovågsugnens historia måste vi inkludera radarn, som utan tvekan är en av nittonhundratalets viktigaste uppfinningar. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Förra veckan talade vi om salt ur ett historiskt perspektiv. Vad saltet har betytt för vår civilisation och kultur, från förhistorisk tid till franska revolutionen och Mahatma Gandhis saltmarsch, med mera. I det här avsnittet av Kvanthopp ska vi blicka framåt, på de nya sätt som det vita guldet, saltet, förser oss både med nya lösningar på existentiella risker, men också skapar nya hot mot vår fortsatta överlevnad. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Saltets betydelse för vår kultur och civilisation kan knappast överskattas. Salt nämns trettioen gånger i Bibeln. Saltet lät våra förfäder preparera kött och fisk så att de hade mat under de långa, mörka vintrarna, långt innan det fanns kylskåp. Saltet har en enorm, outtömd potential också inför framtiden, bland annat för nya, hållbara energilösningar. Men salt hotar också vår framtida mathushållning, när saltet sakta men säkert förpestar världens dyrbara, krympande odlingsjordar. Hör den sanna sagan om saltet, i Kvanthopps salt-special i två delar. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det är det här som Nobelförsamlingen årligen påminner oss om: ”Lita på oss, det här är viktigt, det här kommer att spela en roll i ditt liv, också om vi kanske inte ännu vet exakt hur.” Men du kan ju alltid lyssna på veckans Kvanthopp, där vi sammanfattar 2023 års vetenskapliga Nobelpriser, då är du snart lite klokare. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur kommer det sig att våra kartor är orienterade med just nord uppåt? En karta ”ställd på huvudet”, med syd uppåt, är ju precis lika korrekt? Hur blev det så här? Och vad gör Mercatorprojektionen egentligen åt vår världsbild, med tanke på hur den får områden närmare polerna (till exempel Europa) att se större ut?Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi tar en titt på den vita och den lömska flugsvampen, de dödligaste av alla giftsvampar, som har fått påvar och kejsare på knä. Men vi ska också kolla in den dödliga vita flugsvampens hippiekusin, den röda flugsvampen. Ligger det något i att den sistnämnda har inspirerat vissa av våra jultraditioner – inte minst de flygande renarna – och att det var den röda flugsvampen som eggade upp vikingarna till bärsärkagång? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Förödelsen som följde i cyklonen Bholas spår 1970 skördade uppemot en halv miljon människoliv, bokstavligen över en natt. Händelsen utlöste ett inbördeskrig och förde världen till randen av ett kärnvapenkrig. Och ledde i slutänden ledde det till att en ny nation såg dagens ljus: Bangladesh. Hör den hemska och fascinerande berättelsen som många aldrig ens hört talas om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Inom mindre än en vecka har två rymdfarkoster försökt sig på en landning vid månens sydpol, den första någonsin i den trakten. Rysslands Luna-25 och Indiens Chandrayaan-3, varav den förstnämnda kraschade men Indiens landare lyckades. Varför vill alla plötsligt till månen igen, medan snacket om Mars har tystnat nästan helt? Vad har månen att erbjuda, och framför allt dess sydpol, dit alla tycks vilja just nu? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Supraledning vid rumstemperatur. Tre små ord som smakar som ett väldigt dyrt vin i en fysikers mun, och som har varit aktuella den här sommaren. Men vad är det? Vad är supraledning, till att börja med? Och varför är det så otroligt häftigt? Vad kan jag få ut ur det, hur kan det ändra mitt liv? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I mer än hundra år har tvåtaktssnurrans smattrande hört till sommarens soundtrack. Men nu håller den blåa röken på att skingras från skärgården. Midsommarens Kvanthopp är tillägnat aktersnurran, och Ole Evinrude, mannen som startade en motorrevolution när han blev trött på att ro efter glass åt sin flickvän. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Solenergins kritiker vill gärna påpeka att solen ju inte alltid lyser. Ibland är det mulet, och ibland är det, tja, natt eller midvinter. Men det finns ett ställe där solen alltid lyser – i rymden! Solkraftverk i omloppsbana har funnits på ritbordet i mer än ett halvsekel, och de kunde i teorin förse oss med oändliga mängder ren energi från ovan. Låter det för bra för att vara sant? Låt oss ta en titt på det. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den 4 500 år gamla Cheopspyramiden vaktar svartsjukt sina hemligheter. Men helt på sistone har forskarna fått tillgång till ett redskap som redan nu har avslöjat två hittills okända kammare i pyramiden. Vad är myontomografi, och vad annat än pyramider kan vi genomlysa med det? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Precis som de största rockstjärnorna här på jorden, bränner också rymdens största stjärnor sitt ljus i båda ändarna. Och slutet blir ofta lika tidigt som det blir dramatiskt och spektakulärt. Faktum är att en supernova är något av det häftigaste som det över huvud taget är möjligt att bevittna. Kvanthopp tittar närmare på det här ultimata kosmiska fyrverkeriet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi