Kvanthopp

Bilracingen har alltid fungerat som testlaboratorium för civil personbilsteknik. En stor del av innovationerna som sitter under din bensinbils motorplåt har finslipats på Formel 1-banorna. Nu gör Formel E samma för framtidens elbilsteknik. De här elektriska tävlingsbilarna är snabba men snåla: med den mängd energi som en Formel 1-bil tillryggalägger två varv på banan i Monte Carlo, kör en eldriven Formel E-bil hela loppet från början till slut. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

En kåserande, humorbetonad betraktelse kring redaktörens existentiella kris under de sena tonåren, utlöst av kvantmekanikens teser om alltings flyktiga natur. Som Niels Bohr uttryckte det: ”Allt vi kallar verkligt består av saker som inte kan betraktas som verkliga” Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Violett är en av de äldsta färger som användes av människor. Pigment av mycket mörk violett ingår i grottmålningar, upp till 50 000 år gamla. Violett har associerats med kungligheter sedan antikens Rom, senare också med det katolska prästerskapet. Därifrån lånades den till professorernas kåpor. Men vad är grejen med purpur, gredelint och de övriga blåröda hybridfärgena, som ständigt stjäl showen från violett? Violett är inte samma sak som de här blåröda nyanserna, även om de ofta förväxlas med varann. Bland annat det här går vi närmare in på i veckans Kvanthopp.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Se dig omkring. Allt materiellt välstånd omkring dig, alla maskiner, alla prylar, går att spåra tillbaka till Jacques de Vaucansons svarv från 1700-talet. Den gjorde att man kunde börja tillverka maskindelar med aldrig förr skådad precision. Vävmaskiner till en början, men i slutänden – alla prylar du ser omkring dig. All tillväxt som världen har upplevt sedan dess – i princip tack vare ett väldigt enkelt verktyg. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Drömmen om en tunnel under Engelska kanalen har levt sedan Napoleons dagar. Kvanthopp tar en titt på ”The Chunnels” historia, och kollar vilken dess status är idag, när världen verkar ha tröttnat på megaprojekt. Vi tittar också på den fascinerande byggprocessen, allt från tacklandet av den komplexa och knepiga geologin under kanalens botten till att hålla koll på lufttillförsel och läckor – och att lyckas få de två borrmanskapen att mötas i mitten. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Finns det en ”antijord” på andra sidan solen? Vad har de övriga planeterna för ”uppgifter”? Har guld regnat från skyn, och i så fall när? Hur vet vi på riktigt hur vår hemgalax Vintergatan ser ut? Bland annat de här frågorna skickade ni in till ”Fråga Kvanthopp om rymden”. Och Kvanthopp svarar, i det här avsnittet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Avsnitt 6 i Kvanthopps serie om regnbågens färger. Är indigo en ”riktig” färg? Vissa färgproffs vill helst skippa indigo helt och hållet och i stället lägga till cyan mellan grönt och blått. Vissa forskare menar numera att Isaac Newton, som först definierade spektrumets färger, egentligen avsåg blått med det som vi kallar indigo. Det här medan Newtons ”blå” idag motsvarar blågrön eller cyan. Hur som helst, färgen indigo saknar inte vänner och spännande storyn, sett ur både ett historiskt och ett nutidsperspektiv. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det saknas en miljard år i de geologiska avlagringarna. Jorden är ju lite som en enorm tårta med lager av geologisk tid, äldre och äldre ju längre ned man går. Men hur det nu råkar sig, över hela världen upprepar sig samma mönster. När man kommer ned till de cirka femhundra miljoner år gamla lagren, gör kronologin ett skutt. Nästa lager är sedan en och en halv miljard år gamla. En hel miljard år, nästan en fjärdedel av jordens historia. Borta, puts väck. Mysteriet kallas ”den stora inkonformiteten” eller ”The Great unconformity” på engelska. Vad beror det på? Vart tog en miljard år vägen? Och vilken koppling har det här till att du lever här idag? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Om månfärderna ska fortsätta kommer vi förr eller senare att behöva en ny orsak att åka dit, utöver forskningen och upptäckarglädjen. Kommersialiseringen av månen är på kommande, den privata sektorn håller på att lystra till – på gott och ont. Och nu verkar en ny guldrusch till månen vara i startgroparna. Det nya guldet? Helium-3. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Goda nyheter för soldyrkare, vårdagjämningen står inför dörren! Samtidigt varnar forskare för att vi kanske redan har nått solfläcksmaximum, den mest aktiva fasen i solens cirka elva år långa solfläckscykel (nummer 25 sedan man började bokföra cyklerna). Vi ska ta en titt på vad en solfläckscykel innebär, och på hur solen egentligen fungerar. Vi ska också följa en ensam liten ljuspartikels tiotals tusen år långa resa från solens hjärta till ditt öga. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Del 5 av Kvanthopp serie om regnbågens färger: blått. Det finns de som menar att det gamla grekerna inte kunde se blått, baserat på att de inte hade något ord för blått. Homeros nämner aldrig blått, han beskriver havet som ”vinmörkt” i Iliaden. Men hur ligger det till med den påstådda ”blåa färgblindheten” hos antikens folk? Och visste du att blått ursprungligen betraktades som en flickfärg, medan rött (och rosa) var för pojkar? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Siffran sju. Ett spännande tal som är djupt rotat i vårt kollektiva medvetande. Sju är ett heligt tal i flera religioner – ta nu de sju dödssynderna till exempel, eller de sju ärkeänglarna. Jesus talade sju gånger på korset. Muslimska pilgrimer ska gå sju varv motsols runt Kaba i Mecka. Varifrån kommer vår fascination för det här talet? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur blev den här lilla söderhavsön så sagolikt förmögen och välmående – och hur gick det till när de förlorade allting, inte bara vartenda korvöre, utan också själva marken de stod på? Naurus öde fungerar som ett varnande exempel på att man inte kan urholka sina egna livsvillkor hur långt som helst utan att det blir konsekvenser. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Grönt är symbolen för vårens löfte och för allt liv på jorden. Men grönt representerar också människans avund och illamående. Grönt är den färg som våra ögon är som allra känsligast för, vilket kan förklara att ingen annan färg har så många ord för att beskriva sig som just det gröna färgområdet. Men vad är egentligen grejen med irländarna och grönt? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tiden efter andra världskriget var sannolikt den mest lusfria perioden i mänsklighetens historia. DDT och andra nya, effektiva insekticider bidrog till att speciellt vägglöss var en ovanlig husgäst i västvärlden under det sena 1900-talet. Men sedan millennieskiftet har de ökat kraftigt. Vad beror problemet på, vad kan vi göra, och behöver vi vara oroliga? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Torrperioderna i Centralamerika kommer allt oftare och de blir allt längre och intensivare an efter som klimatet värms upp. Det här har tvingat Panamakanalens myndigheter att begränsa tonnaget för fartygen som passerar genom kanalen, när vattennivåerna i kanalen sjunker allt mer. Hör om Panamakanalens osäkra framtid, men också om döden som var en ständig gäst bland dem som byggde kanalen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi bombarderas dagligen med stora tal. Nyheterna vimlar av miljoner och miljarder. Men vad betyder de här talen egentligen? Hur stor är en miljard jämfört med en miljon? En hur stor sandhög blir det av en googol sandkorn? Hur stora kan tal egentligen bli? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Gult är den kanske mest motstridiga färgen. Å ena sidan förknippas gult med energi, lycka, optimism och värme. Men också med avund, svartsjuka och förräderi – gult är Judas Iskariots färg. Men naturen älskar gult, det är till exempel en av de allra vanligaste färgerna hos blommor. Och solen sägs vara gul, men är den det på riktigt? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den amerikanska rymdorganisationen NASA:s Voyager 1-sond, det första föremålet tillverkat av människohand som lämnade solsystemet, har oroat sina vänner och fans här på jorden på sistone. Den ålderstigna och ärevördiga rymdsonden har börjat skicka ut digital rotvälska, ettor och nollor utan varken huvud eller fötter. Åldern börjar hinna ikapp den långväga vandraren. I veckans Kvanthopp minns vi Voyagerprogrammet och allt vetenskapligt guld det har gett mänskligheten allt sedan starten 1977. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Medelhavet mår inte bra. Venedig och andra gamla världsarv hotas av det stigande havet. Vad sägs om att damma av en hundra år gammal dröm: täpp till Gibraltar sund, och skapa ett nytt land under vågorna. Och en ny kontinent: Atlantropa. Var idéns fader, tysken Herman Sörgel, en dåre eller ett missförstått geni och före sin tid? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi