Kvanthopp

Världen är indelad i vänster och höger. Från politik och cyklar till biologi, molekyler och partikelfysik löper en tråd av asymmetri och preferens för ena sidan framom den andra. Vad beror det på, och vad leder det till? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

“Vart är världen på väg” brukade min mormor fråga med en suck. Vi ska bortse från frågans retoriska natur och verkligen försöka besvara mormors spörsmål i veckans Kvanthopp. Med andra ord, vart är världen, det vill säga jorden på väg? Eller solen, för den delen, till och med själva Vintergatans galax? Och hur fort? Vilken är din hastighet genom rymden just nu? Svaret kan få det att svindla. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det strider så mot intuitionen. Att global uppvärmning kan leda till en kraftig lokal nedkylning här hos oss. Men det kan den. Allt beror på vad Golfströmmen gör härnäst. Och just nu ser det inte bra ut, varnade forskarna oss så sent som förra veckan. Låt oss se på det här. Hur funkar Golfströmmen, vad har det lett till när den har strulat i det förflutna? För det har den. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Glöm de små gröna männen på Mars! Numera anser forskarna att vi ska leta inuti de frusna månarna längre ut i solsystemet om vi vill hitta utomjordiskt liv. Speciellt Jupiters ismåne Europa är intressant, med inte mindre än två rymdsonder som stävar åt det hållet i skrivande stund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur fungerar en storm? Hur uppstår den, varifrån får den sin energi? Och hur stark kan en storm över huvud taget bli, här hemma och annorstädes? Kan en orkan drabba Finland? Vi ska också titta på hur den globala uppvärmningen påverkar stormarna. Kommer den allt varmare och fuktigare atmosfären att leda till "hyperkaner"i framtiden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi dyker rakt in i Nobelveckan och dess vetenskapliga priser. Vi kollar in årets tema - AI, och dess djupgående inverkan på vetenskapsvärlden, både inom medicin, fysik och kemi. Hur har årets pristagare revolutionerat sina fält, och hur påverkar det ditt liv? Genreglering, artificiell intelligens och proteinets hemilgheter under lupp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi har alltid använt himlakropparna till att lokalisera oss på våra strövtåg över jorden. Numera är det konstgjorda himlakroppar vi navigerar efter. Men satellitnavigeringen är sårbar. Exakt hur illa ute är gps och de övriga formerna av rymdbaserad navigering i hybridkrigföringens tidevarv? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Från sandkorn till atomkärnor – en fascinerande resa ner till universums minsta byggstenar. Allt från smarttelefonen i din ficka till medicinen i ditt skåp har sina rötter i forskning på atomnivå. Framtidens välstånd beror på att vi behärskar verkligheten på denna mikroskopiska skala. Häng med på en resa från millimeternivån ner till den ofattbara Plancklängden, där själva rumtiden är som ett stormande hav. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

En avancerad utomjordisk civilisation behöver stora mängder energi, resonerade fysikern Freeman Dyson. Ett sätt att hitta intelligent liv i rymden är därför att spana efter utomjordiska ingenjörsprojekt i rymden, som de så kallade Dysonsfärerna - enorma ”solfångare” som utomjordingarna använder för att tygla sin hemstjärnas kraft för sina behov. Enligt en färsk studie kan vi i princip redan ha observerat sju stycken sådana sfärer, i jordens relativa närhet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vetenskapen är full av paradoxer: ekvationer och resultat som slirar ut i loopar av motsägelser och cirkelresonemang. Man kunde tro att varje forskare bävar för paradoxer. Men de allra bästa paradoxerna har gjort sina upphovsmän odödliga, från Zenon och de övriga gamla grekerna till Einstein. För oss vanliga dödliga är de prima hjärngymnastik. Här följer Kvanthopps fem-i-topp-lista över de coolaste paradoxerna. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Ingen rök utan eld. Och inga människor heller, åtminstone inte sådana som du och jag. Människan har lekt med elden i över en miljon år, med dramatiska följder för vår evolution. Men vem var verklighetens Prometheus, som gav oss den första gnistan? Och hur har det format dig och mig? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Räkna inte ut kärnkraften riktigt ännu. Nästa generations kärnreaktorer drivs med ett bränsle som det finns massor av och som inte är lika farligt som uran. Torium kan erbjuda en lösning på världens energibehov – fossilfritt dessutom – men å andra sidan, så här har det snackats i årtionden, utan nämnvärda framsteg. Vad är annorlunda den här gången? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi har vetat att jorden är rund sedan de gamla grekernas tid, bokstavligen i tusentals år. Ändå får konspirationsteorin om att jorden i verkligheten är platt, och att Nasa för oss bakom ljuset, allt fler anhängare på de sociala medierna. Nu ska saken avgöras en gång för alla när ett gäng plattjordare och rundjordare åker till Antarktis för något de kallar ”Det slutliga experimentet” (The Final Experiment). Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Veckans vetenskapsnotiser. Redaktör Joakim Lax.

Boeings mardröm fortsätter, nu också i rymden: Starliner-kapseln klappar ihop, två astronauter strandsatta på Internationella rymdstationen. Samtidigt avancerar planerna på att ge den åldrande ISS en knuff mot sin undergång, SpaceX har fått det uppdraget som är planerat till 2030. Vi bekantar oss också med Europas nya ”rymdlastbil”, Ariane 6.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

När och hur uppstod traditionen att segla för nöjes skull? Länge var sjömanskapet ett yrke, och inte ett värst välbetalt sådant. Man seglade för att man måste. För att man var fiskare eller matros eller motsvarande. Få kom på att åka ut och kränga bara för att det var roligt. När och hur förändrades det här? Vi ska summera yachtens historia i världen och i Finland. Vi ska också ta en titt på vilken roll segelföreningarna har haft när det har kommit till skapandet av Finlands nationella identitet och symbolvärld. Vi skulle ju till exempel inte ha vår blåvita flagga utan segelföreningarna som var blåvita innan det blev coolt, så att säga. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

”Vi kommer i fred för hela mänskligheten”, så stod det på plaketten som Apolloastronauterna hade med sig. Men det kunde ha gått annorlunda, 1959 övervägde USA:s militär en regelrätt väpnad ockupation av månen, inklusive kärnvapen. Men hur krigar man på månen, med vilken sorts vapen? Hur tänkte de som skissade upp Project Horizon? Och varför blev det aldrig någonting av planerna? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Träden. Blommorna. Fåglarna. Dinosaurierna. Däggdjuren, inklusive vi människor. Korallreven. Atlanten. Saturnus ringar. Samtliga av de här är saker som har funnits en kortare tid på jorden än hajarna. Hajarna, de levande fossilerna, har härskat i haven i mer än 400 miljoner år och överlevt samtliga fem stora massutdöenden. Men hur ska det gå för dem i den omvälvning som vi orsakar? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Stämmer det att blixten aldrig slår ned två gånger på samma ställe? Skyddar gummistövlar dig från blixtnedslag? Varför är det tryggt att sitta i en bil när det åskar (eller är det)? Och kunde man tänka sig att tygla blixtkraften på något vis och använda den för energiproduktion?Lyssna på veckans Kvanthopp så är du snart lite klokare. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tänk om någon akut kris – ett kärnvapenkrig, klimatet, en asteroidkollision – tvingar oss fly jorden på kort varsel, och söka ett nytt hem i ett annat solsystem. Våra nuvarande raketer är långsamma, så en resa bara till den närmaste stjärnan skulle ta tusentals år. Det är inte de som lämnar jorden som anländer till destinationen, det är deras avlägsna ättlingar. Skulle ett så kallat generationsskepp vara möjligt? Vilka är riskerna? Vad skulle människorna ombord på ”arken” äta? Skulle de kunna låta bli att utplåna sig själva under den långa resan? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi