Kvanthopp

Forskare har upptäckt spår av en molekyl som på jorden bara produceras av liv – i atmosfären på exoplaneten K2-18b, 124 ljusår bort. Men är det verkligen ett bevis på existensen av liv där borta? Ta förra veckans braskande rubriker med en nypa salt, och läs vad det faktiskt handlar om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tänk dig att ta linbanan, inte till after ski i Chamonix, utan till jobbet i en myllrande storstad. La Paz i Bolivia har gjort det verklighet, och visar hur framtidens kollektivtrafik kan se ut. Den urbana linbanan har på många håll i Latinamerika blivit ett snabbt, billigt och smart alternativ till metro och buss – som fler städer borde inspireras av. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Saturnus ringar må vara praktfulla att se på, men de är inte eviga. Planeters ringsystem kommer och går. Också Mars kan ha haft ringar, enligt en modell. Och nu hävdar ett australiskt forskarteam att vår egen hemplanet också en gång pryddes av ringar - med destruktiva följder för livet på jorden. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det har länge talats om att kosmologin, studiet av universums uppkomst och dess storskaliga struktur, är i kris. På sistone har nya studier av universums utvidgning skvallrat åt forskarna att det är något fundamentalt med universum, framför allt det tidiga universum, som vi inte förstår. Något som kan tvinga oss tänka om beträffande det mesta vi vet om universums början, utveckling och slutliga öde. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I vardagligt tal uppfattas kaos ofta som oordning. Men inom matematik och fysik definieras kaos trots allt som deterministiskt – det vill säga, allt som sker bestäms av tidigare orsaker. Då i motsats till slumpen - kaos och slump är två helt skilda fenomen. Bäggedera är någonting som vetenskapen funderar mycket på.Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Fermis paradox från 1950-talet förblir obesvarad. Om sannolikheten för intelligent liv i rymden är så stor som vissa påstår, var är de i så fall? Varför har vi inte snappat upp ens en enda otvetydig signal från dem? Det finns några hypoteser som försöker besvara det här, och flera av dem är rent ut sagt skrämmande. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Skruven håller inte bara vår moderna värld samman, bokstavligen. Den här lilla, gängade spiralen ligger också bakom några av de viktigaste och mest inflytelserika uppfinningarna någonsin. Som tryckpressen till exempel, med den centrala, kraftgivande skruven lånad från romarnas gamla vinpressar. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Också om 2024 YR4, som upptäcktes för ett par månader sedan, inte längre anses hota jorden 2032, är och förblir asteroiderna ett existentiellt hot mot vår överlevnad. Åtminstone i det långa loppet. Lyckligtvis är vi inte helt utan knep när det kommer till att upptäcka och avvärja dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur fick selfiekulturen sin början? Traditionen är äldre än man kunde tro - redan renässansmästaren Rembrandt var besatt av självporträtt - men den moderna varianten tycks ha fötts i Australien. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad innebär den absoluta nollpunkten? Vilken är skillnaden mellan värme och temperatur? Och hur hett är det hetaste som över huvud taget kan existera? Och Varför envisas amerikanerna med Fahrenheit, när alla inser att Celsius är det enda vettiga - eller är det? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Propellern är en självklar del av modern sjöfart, men dess historia är förvånansvärt ung. Trots att principen var känd redan hos Arkimedes tog det till 1800-talet innan propellern revolutionerade fartygsvärlden. Hur kunde den här slående enkla tekniken dröja i två tusen år – och hur kan den utvecklas vidare i framtiden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kapplöpningen till månen, och vidare mot Mars, går upp i varv. President Trump lovade i sitt installationstal att se till att USA:s stjärnbaner snart ska vaja över den Röda planeten. De som tävlar om att få se till att det här sker, är två av världens rikaste män, Elon Musk och Jeff Bezos. Kampen mellan de två hettade till under den gångna veckan, då bägge rymdbaroner avfyrade sina nya jätteraketer. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Sjökablarna som förbinder Östersjöns länder, och många andra regioner i världen, blir en allt viktigare strategisk resurs. Men hur blev det så här? Redan Nikola Tesla hade ju storslagna drömmar om trådlös överföring av elektricitet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kvanthopp fyller 20 år i år, så vi inleder med publikfavoriten Fråga Kvanthopp. Det handlar bland annat om oändligheten inom matematiken, om sätt att upptäcka utomjordiska rymdskepp med hjälp av radiovågor, och om huruvida dimmade LED-lampor sparar energi. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Välkommen till vintersolståndet, den kortaste dagen och längsta natten på året. Vintersolståndet har firats långt innan det kallades jul, från romarrikets saturnalia till vikingarnas jólablot. Vi kollar in de astronomiska mekanismerna som orsakar solens vandring mellan vändkretsarna. Vi tittar också på de gamla solgudarna vars födelsedag vintersolståndet markerar, som fick ge vika när kristendomen tog över showen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vart tog framtiden vägen? Var är våra flygande bilar som science fiction utlovade? Vi tar en titt på fem klassiska scifi-koncept: tidsresor, teleportering, antigravitation, artificiell intelligens och ljussablarna från Star Wars. Kan de bli verklighet, och kanske ännu viktigare, borde de ens bli det? E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi gör en djupdykning i vår fascination med Mars, och Elon Musks storslagna planer att skicka en hel svärm Starship-raketer till den röda planeten inom de närmaste åren. Vi kollar in varför Musk har så bråttom, vilka tekniska hinder som står i vägen och varför vi egentligen vill åka till Mars, som är en rätt ut sagt riktigt asig planet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur mår andra havsströmmar än Golfströmmen just nu, vilket är energisnålare, FM-radiolyssning eller streamning, och var det forna rymdvarelser, ancient aliens, som byggde pyramiderna? Bland annat det här handlar det andra Fråga Kvanthopp om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi öppnar frågelådan och svarar på era spörsmål om allt mellan himmel och jord. Till exempel kvant-odödlighet i multiversum – är vi i teorin odödliga, som en tolkning av kvantmekaniken antyder? Och varför knarrar snön under våra fötter? Vi i skärskådar också den mystiska elektronkonfigurationen hos palladium. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi