Kvanthopp

Perm-trias-massutdöendet var en aldrig förr skådad skärseld för livet på jorden. Två grupper av djur lyckades överleva krisen (med nöd och näppe), två rivaliserande läger som senare skulle komma att axla världsherraväldet i tur och ordning: sauropsiderna och synapsiderna, dinosauriernas och däggdjurens förfäder. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Världen befinner sig än en gång i UFO-feberns grepp. Nu i dagarna ska en hett efterlängtad rapport publiceras i USA, där myndigheterna lägger korten på bordet om vad de vet. Men hur började det hela, och vad säger UFO-observationerna om oss själva? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den äldsta (dokumenterade) människan blev 122 år gammal. Fransyskan Jeanne Calment, som gick bort i augusti 1997. Det må låta som en hög ålder, men i naturen är åldrar på tusentals år vardagsmat. Det finns till och med de som i princip är odödliga. Vad kan vi lära oss av dem? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Få begrepp har det gått en sådan inflation i som i evigheten. "Det tog en evighet att köa till försäkringsbolagets kundtjänst". "Coronaisoleringen har pågått i evigheter!" Men vad är en evighet egentligen? Tiden hade en början, men har den ett slut? Vad säger vetenskapen? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vid sidan av elden är tämjandet av jästsvamparna sannolikt mänsklighetens viktigaste innovation. Vi skulle inte finnas här som civilisation om vi inte hade lärt oss utnyttja jäsningsprocessen till att frigöra maximalt med näring från vår föda. Plus att surdegsbakandet gav oss någonting att pyssla med under coronakarantänen. I framtiden kanske de mäktiga små jästsvamparna löser våra energiproblem också. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Rymdraketer är bökiga, farliga och illa för miljön. Så varför inte bygga en hiss till rymden? Tanken kastades fram redan i slutet av 1800-talet, av raketpionjären och "rymdfartens fader" Konstantin Tsiolkovskij. Det enda som krävs är en lång kabel (tiotusentals kilometer) som förankras någonstans vid ekvatorn. Sedan sköter centrifugalkraften resten - kabeln hålls utspänd. Och så är det "bara" att hissa sig upp till rymden. Men är det möjligt att förverkliga i praktiken? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den två miljoner år långa, så kallade karniska regnhändelsen (the Carnian Pluvial Event) förvandlade jättekontinenten Pangaea från en mestadels torr öken till en frodig och grön plats med jättelika sjöar, floder och kärr. Det här gav dinosaurierna chansen att växa sig till planetens herrar, en position de höll under de följande 150 miljonerna åren. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Cecilia Payne och Henrietta Swan Leavitt spred ljus över två av astronomins största mysterier. Ändå är det knappt någon som känner till dem numera. Ännu värre var det då det begav sig – i början av 1900-talet fick de kämpa för att ens få andas samma luft som den tidens manliga astronomer. Redaktör: Marcus Rosenlund

Har sanningen någonting att göra med vetenskapen? Ligger sanningen mitt emellan två motsatta påståenden? Varför tror vi att vi vet desto mer, ju mindre vi vet på riktigt? I det här avsnittet tittar vi in bakom kulisserna på en vetenskapsjournalists verklighet. Det bjuds också på överlevnadstips för den som har irrat sig bort i informationsdjungeln. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I takt med att världen blir varmare och de isländska glaciärerna smälter, ökar också risken för vulkanutbrott på Island. Glaciärerna har nämligen en funktion som ett slags "lock" på berggrunden. När det locket lyfts har lavan lättare att ta sig upp till ytan. Men vad beror det på att Island är så otroligt vulkaniskt aktivt? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi har blivit så vana vid att ha influensan som en årlig gäst, att vi tenderar att se den som något alldagligt och tämligen harmlöst. Men inget kan vara längre från sanningen. Spanska sjukan 1918, en pandemi orsakat av influensaviruset typ A, dödade fler människor än 1900-talets samtliga krig sammanlagt. Och A-viruset har inte sagt sitt sista ord ännu. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det här avsnittet av Kvanthopp handlar om Starship, världens största och starkaste rymdraket som ska ta oss till Mars. Men det handlar också om de kanske lite oväntade följderna av att bygga den raketen. Medan vi bygger den lär vi oss kanske att rädda klimatet. Framtidens bränsle kan nämligen komma att tas direkt från luften, bokstavligen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I nästan femtio år hände inte mycket. Månen var besökt, de stora projekten och drömmarna om planeterna lades på is. Men nu har något hänt. Mitt i den gamla vilda västern växer en helt ny stad upp: Starbase, Texas. Från den ska de nya jätteraketerna flyga ut mot solsystemet. Det är ord och inga visor när den sydafrikabördige rymdcowboyen Elon Musk och hans SpaceX förverkligar sina vilda visioner. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Då träden och de gröna växterna till slut erövrade torra land ställde de till med en obehaglig överraskning för fiskarna och de andra som levde kvar i livets gamla urhem, havet. Det devonska massutdöendet för 360 miljoner år sedan kan kännas bekant för oss som bor här vid Östersjöns stränder. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Han Solo trycker på en knapp. Stjärnorna runt Millennium Falcon blir till ljusa streck då rymdskeppet slungas mot Alderaan i hyperhastighet. Den här sortens resor som förkortar tiotusen år av krypande mellan stjärnorna till en futtig tripp à la lokaltåget, blev kanske nyss lite mindre science fiction. Åttminstone om man får tro en färsk studie på temat. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Du kan koka den, frysa ner den till nära den absoluta nollpunkten, den klarar av tusen gånger den strålningsdos som får en människa att krokna. Trögkryparen, djurvärldens Terminator, överlever allt: den kan till exempel vara utan vatten i årtionden. Vissa menar till och med att den har sitt ursprung i rymden. Vad kan dess unika uppsättning gener lära oss människor om överlevnad i svåra förhållanden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

För 65 miljoner år sedan slog en enorm asteroid ned vid Yucatanhalvön och utlöste ett av alla tiders värsta massutdöenden på jorden. Bland annat ändades dinosauriernas långa herravälde. Det var en katastrof vars spår syns ännu i vår tid. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Finns det ett liv bortom våra biologiska kroppar? Är det möjligt att "emigrera" sitt medvetande till en syntetisk hjärna, och därmed uppnå odödlighet? Bland annat det här undrade publiken då det var dags för "Fråga Kvanthopp". Marcus Rosenlund svarar. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det syntetiska livet är snart här på bred front. Framtidens robotar är inte gjorda av plast och plåt, de är gjorda av kött och blod. Så sent som i fjol konstruerades de första fullfjädrade syntetiska organismerna, så kallade xenobotar. Och det här för både löften och hotbilder med sig. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Sju månader och 500 miljoner kilometer senare närmar sig resan sitt slut. Den röda planeten hägrar för Nasas rover Perseverance som i skrivande stund ligger på slutrakan inför landningen på Mars. En landning vars utgång är allt annat än given - hälften av alla expeditioner till planeten genom årtiondena har ju misslyckats. Men om det går vägen kanske vi får ett svar på huruvida Mars en gång hyst liv. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi